#SSWC, here I come!

Det har ju varit en del velande fram och tillbaka om det här med att åka till SSWC, Sweden Social Web Camp, eller inte. Men igår ringde Mats Adamczak och frågade om jag ville vara med och tävla i PAF Charity Cruise.

Efter att ha kollat med jobbet och sambon om allt var lugnt så tackade jag glatt ja till erbjudandet.

Jag måste erkänna att jag kommer att behöva lämna min ‘comfort zone’ ett par gånger på den här resan. För det första kommer jag att för andra gången i mitt liv befinna mig på öppet hav i en farkost mindre än en gotlandsfärja (första gången var en liten båt till Gotska sandön, det var jobbigt). Vi kommer att segla med fartyget Albanus som är ett mindre tvåmastat segelfartyg. Mest lämpat för kustfart.

Foto: Bruno Girin (CC BY-SA)

Men vi tar den galeasen över Östersjön. Hoppas på bra vind men små vågor.

Hela PAF Charity Cruise går ut på att två lag ska tävla om vem som kan dra in mest pengar till välgörenhet och verktygen kommer bland annat att vara de sociala kanalerna man förfogar över.

Albanus lämnar Stockholm under måndagen och anländer till Visby tisdag morgon. Jag hoppar på här i Visby och på tisdag eftermiddag bär det av mot Kalmar där det kommer att fortsätta tävlas. Sedan reser vi vidare mot Tjärö och SSWC.

SSWC

Eftersom det blev så sent påkommet så har jag knappt hunnit fundera på sessions eller liknande på själva konferensen. Men nu när resa och boende och biljett är fixat så återstår bara ett par detaljer. Musik att spela i ladan måste tas fram och läggas på USB-stickor. Eventuellt kanske jag till och med tar med mig några hederliga CD-skivor.

Jag måste också lösa resan hem. Att resa Tjärö – Gotland är inte så lätt. Det går en båt från Oskarshamn på söndagkvällen och det går att åka tåg-buss-tåg-buss dit. Alternativet är att åka det gemensamma tåget till Stockholm, men då är jag framme efter att alla resor mot Gotland har gått.

Packningen blir skoj också, även om det blir enklare att packa i år när jag inte ska bo i tält. Största frågan är dock, ska jag låna med en systemkamera eller inte? Det är alltid en risk men samtidigt blir det så oerhört mycket bättre bilder och det kan det faktiskt vara värt.

Helst hade jag velat ha med en GoPro-kamera till seglingen också, ingen som vill låna ut sin?

Det här med att lämna ‘comfort zone’

Det som jag också känner kommer att bli lite läskigt är tävlingsmomentet. Jag är ingen utåtagerande människa, men jag tror att den här tävlingsformen kommer att gå riktigt bra. Jag har redan ett par ess i rockärmen som jag kommer att utnyttja.

Men det svåraste kommer att vara barnen. Att inte se dom på så många dagar. Jag säger hej då på tisdag morgon och ser dom inte förrän vi vaknar på måndagen efter. Så länge har jag aldrig varit borta från mina barn.

Tur att det kommer att finnas hyfsad uppkoppling under större delen av resan. Det får helt enkelt bli telefon och Facetime.

Foto på mig: IStudios (CC BY)