Du är vad du delar och du har en påverkan

Skärmklipp 2015-03-29 21.45.28

Idag sprang jag en riktigt bra runda. Totalt 24 kilometer i regn, blåst och kyla. Första 7 km var rätt jobbiga men sedan lossnade det och jag hade gott om kraft kvar i benen när jag efter 20 km såg att jag hade chans att springa en halvmara på under 1h50min. Det kändes helt fantastiskt faktiskt.

En sådan runda delar jag givetvis på Facebook och Twitter. Tyvärr delade jag från Strava vilket Facebook inte riktigt gillar. Inte så många som ser det.

Av alla sorters delningar brukar just träningsuppdateringar vara de som sticker i ögat allra mest. De och att jag delar mina kaffebryggningar på Twitter ibland.

Jag har inga större betänkligheter över att dela mina träningsrundor.

Men öl?

Däremot så delade jag en hel del av de 100 olika sorters öl som jag drack förra året. Efter ett tag började jag faktiskt fundera på om det var så bra. Inte för att jag har några problem med vad andra tycker om att jag dricker så mycket öl.

Utan för att jag vet att det jag postar har direkt, eller indirekt påverkan på mina vänner.

Jag har hört från flera att mina löprundor har peppat dom att börja springa, och att börja springa mer. Det tycker jag är fantastiskt. Det gör mig glad.

Men om det påverkar, då gör nog öl-delningarna det också. Ett sunt förhållande till öl, och att utforska alla dess smaker och varianter, det ser jag inga större problem med.

Men det är inte så hälsosamt. Inte alls. Öl (och annan alkohol) är ju bland det onyttigaste vi trycker i oss. Så om jag genom mina Untappd-delningar får någon eller några att dricka mer öl, så är det ju inte så jättebra i längden.

Påverkas inte jag?

Det finns ju massor av undersökningar som framför allt kvällstidningarna gillar att publicera (vilket är roligt eftersom de nu själva är helt beroende av Facebook för sin trafik) som visar att man kan bli olycklig av att se vad andra postar.

Klart det kan bli så, om man inte tänker ett steg längre. Om man ser 10 personer som är på semester lägga upp bilder, så är det lätt att tänka att ALLA ens vänner har åkt till Thailand. Samma med utflykter, middagsbesök och så vidare. Men om 10 lagt upp sådana bilder, så är det ju 100, eller 1000 andra av ens vänner som inte har gjort det. Men de glömmer vi gärna bort, och därför kanske vi drömmer om att göra samma sak som alla andra. Fast vi redan gör det.

Men vi postar ju för det mesta bara det som är kul, även om jag tycker att vi blivit bättre (?) på att posta mer vardagliga saker, som kräksjuka, städningar och annat.

Till exempel borde ju jag ha ångest just nu eftersom ALLA är i Miami. Men jag blev glad i fredags när en av alla de som är i Miami var först med att gilla min bild från Kotteland i fredags.

Jag påverkas inte så mycket av det. Jag vet att de flesta av mina vänner, i alla fall de som inte är DJs, inte reser så där superofta. Ett par gånger om året.

Ibland kan jag få en känsla av att alla mina vänner är bjudna på fest, men inte jag.

Men för det mesta triggas jag av andras löprundor, kaffebryggningar och matbilder. När jag ser att någon sprungit två mil på lördagen, då vill jag springa 2,1 mil på söndagen. Ser jag att Oskar gjort kaffe på sin Acaia-våg, då blir jag sugen på kaffe.

Ser jag någon posta bilder på burgare, tacos och annat, så blir jag inspirerad. Ser jag Johan Matgeek Hedberg lägga upp en film om bearnaisesås, vill jag genast göra det. Ser jag Alf Tumble tipsa om ett vin, kollar jag direkt om det finns på Systembolaget i Visby. Ser jag någon med fantastisk musiksmak tipsa om en låt eller liknande, så lyssnar jag genast på den.

Seth Godin

The culture we will live in next month is a direct result of what people like us share today. The things we share and don’t share determine what happens next.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *