Rökkant

rökkant

Idag var det inte grillpremiär, men däremot var det första dagen som smokern kom fram. Jag har den minsta modellen från Weber, och den är rätt bra för vad den kostar. Mer om nackdelen snart.

Att en rökkant på en bit kött kan skänka så stor glädje! Även om den såklart inte blir så djup av så kort grillning.

Idag körde vi något sorts ribs från gris. Korta och tjocka, väldigt tjocka. Har grillat motsvarande från nöt en gång och då blev det magiskt. Idag blev det väldigt bra också, men grillen tappade värmen mot slutet så den fick gå klart i ugnen.

Körde 2kg ungefär, inklappade med en egengjord rub med Magic Dust Rub från Crambys BBQ-bok som förlaga. Mycket paprika, inte så stor hetta. Det ska ju passa barnen också. Grillen ska stå på 110-120°C och första omgången ska den ligga med benen neråt i cirka 2 timmar. Sedan vänder man köttbiten och kör ca 30 minuter till.

Jag kör enligt Cramby och lägger bitarna i folie, och häller på 2 dl äppeljuice, packar in i folien och grillar en timme till. Om man vill kan man gärna vräka på bbq-sås och grilla på lite ordentligt sista kvarten, så att den söta såsen karamelliseras. Det hoppade vi över idag.

Jag kokade även en BBQ-sås med bourbon. Löjligt god!

Cole slaw och annat gott på tallriken så har man en komplett måltid. Hade säkert inte varit fel med lite god korv också.

smoker

TV-fri månad, typ

Av någon anledning, jag vet inte alls själv varför, så bestämde jag mig för att mars skulle vara något av en tv-fri månad. Eller rättare sagt, fri från tv-serier, tv-program, filmer. Det enda som var tillåtet var basket och barnens serier.

Så jag har sett massor av basket, och jag har lyckats blogga varje dag i det här #blogg100.

Men vad har det givit mig?

Insikten att tv-serier är beroendeframkallande. Slutar man titta på dom, så försvinner behovet efter ett tag. Nu ska jag i ärlighetens namn säga att jag valde månad med omsorg. Det var inga serier jag följde noggrant. Parks and recreation är ju slut, Game of Thrones har inte börjat ännu.

Men jag har hållit mig ifrån att börja kolla på Togetherness. Eller Last Man On Earth. Eller Tina Feys nya serie. Jag har även låtit bli att kolla på Jon Stewart, Nightly Show, Jimmy Fallon, SNL och så vidare. Det saknar jag. Får komma igång med det nu.

Det har också givit mig insikten (fast jag visste nog det) att jag verkligen gillar att se på basket. Har sett massor av Golden State Warriors-matcher. Ett antal med Spurs, Hawks, Heat och några andra. Warriors måste vinna hela rubbet, annars kommer det att bli tråkigt nästa år.

 

Kan man skämta om allt?

sthanskorset-eller

1 april. Den dag då alla journalister, kommunikationsenheter och små barn får nippran och hittar på en massa bus.

På jobbet hittade vi givetvis på ett bus som vi i år faktiskt vågade lägga ut externt också. Jag tyckte det var ganska roligt, men det fick en, för oss, helt enorm spridning. Skämtet handlade om att en medarbetare hade fått igenom friskvårdsbidrag för att tatuera Sankt Hanskorset, som ingår i vår logotyp. Skämtet är till stora delar internt, eftersom vi är mitt uppe i en varumärkesprocess samt att vi på kommunikation är lite logotypspoliser på jobbet.

Jag trodde inte det skulle slå så stort, men roligt skämt, bra skrivet av Helena och mycket snyggt redigerat av ingen mindre än riksantikvarien själv, gjorde att det slog ordentligt både internt och externt. Visar hur lite jag vet vad som går hem i stugorna.

Både seriös och rolig?

Ska en myndighet skämta? Ja, ibland. Idag till exempel tycker jag att det är roligt. Det visar att man har roligt på jobbet, att det är högt i tak och att det finns en kreativitet.

Däremot har jag svårt för när myndigheter och organisationer med väldigt seriösa uppdrag blir allt för flamsiga i sociala medier. Jag vet att många inte håller med mig. Får ofta höra att mottagaren kan skilja på allvar och skoj, och att man genom att vara lite rolig får många fler följare, större engagemang och därmed större spridning på de seriösa budskapen.

På SXSW förra året berättade George Takei att just det var hans plan. Att dela roliga klipp och bilder för att bygga en stor följarskara för att sedan regelbundet mata dom med politiska och andra viktiga budskap.

För en skådis tror jag på det, till viss del. Men det blir kanske svårt att ta det steget längre. Blir svårt att helt plötsligt bli politiker till exempel.

Men en myndighet?

Men för en myndighet tror jag inte på det. Nu är vi ingen myndighet som kommer att agera vid större kriser förhoppningsvis, men jag tycker ändå inte att det ska få finnas ens ett uns av tveksamhet att vi menar allvar med våra nyheter, tweets och inlägg.

Det betyder inte att man inte får göra roliga saker, tvärtom. En organisation är aldrig (speciellt inte i vårt fall) mer än medarbetarna. Personligt är bra i min bok. Om våra målgrupper får se personligheterna och människorna bakom besluten, rådgivningen, informationen, så kommer de att tas emot på ett mycket bättre sätt.

Eller så kanske det bara är jag som inte vill känna pressen att behöva vara rolig hela tiden… :)

Badrumsspärren

2191889756_821d8713f4_b

Vi pratade om det på jobbet idag, att det kan vara segt att få igenom beslut, både att de ska fatta och att de ska genomföras.

En av anledningarna till att saker inte blir gjorda är att man väntar på att något överordnat ska bli klart. Det är det jag kallar badrumsrenoveringsspärren.

Ni vet det där klassiska, att man inte kan renovera hallen, vardagsrummet, sovrummet eller vad det nu kan vara, för att man vill göra badrummet först. Men sedan drar badrummet ut på tiden av olika anledningar och man sätter inte igång med någon annan renovering.

Det här kan gälla i både stora och små saker. Vi fungerar nog så, vi människor. Fokus flyttas, vi hittar på ursäkter och vi vill ju inte göra något dubbelt.

På jobbet så haltar det till exempel med olika dokument, kalla det strategier, riktlinjer, policys, när det gäller kommunikationen. Vi kan inte skriva en sociala medier-strategi eftersom vi inte har någon webbstrategi. Vi kan inte skriva någon webbstrategi, eftersom vi inte har någon kommunikationsstrategi. Vi kan inte skriva någon kommunikationsstrategi eftersom varumärkesplattformen inte är klar. Och så vidare. Nu är  i och för sig varumärkesplattformen i stort sett klar så många av de andra dokumentet (som kanske inte alltid ska kallas strategier) kommer att följa på löpande band.

I höstas var vi så nära att sätta igång med badrumsrenoveringen. Men det föll just då på att vi måste beställa en dörr och ett fönster och det måste anpassas efter eventuellt fasadbyte. Där är vi idag, eftersom det är mycket pengar och lång leveranstid så har vi inte fått det att klaffa. Men snart så!

Och när bara badrummet är klart, då kan vi göra hallen, måla om vardagsrummet och kanske inreda tvättstuga?

Foto: Joseph Morris (CC BY-NC-ND)

Feels like – min mix finns nu på Soundcloud

gransescalier

Nu finns min mix jag spelade in i januari uppe på Soundcloud. På Acast och iTunes hittar ni den tillsammans med en intervju Ronny gjorde med mig innan spelningen på Grand Escalier, men på Soundcloud ligger den utan snack. Rekommenderas! En av de bästa mixarna jag gjort på många år, om jag får säga det själv.

Du är vad du delar och du har en påverkan

Skärmklipp 2015-03-29 21.45.28

Idag sprang jag en riktigt bra runda. Totalt 24 kilometer i regn, blåst och kyla. Första 7 km var rätt jobbiga men sedan lossnade det och jag hade gott om kraft kvar i benen när jag efter 20 km såg att jag hade chans att springa en halvmara på under 1h50min. Det kändes helt fantastiskt faktiskt.

En sådan runda delar jag givetvis på Facebook och Twitter. Tyvärr delade jag från Strava vilket Facebook inte riktigt gillar. Inte så många som ser det.

Av alla sorters delningar brukar just träningsuppdateringar vara de som sticker i ögat allra mest. De och att jag delar mina kaffebryggningar på Twitter ibland.

Jag har inga större betänkligheter över att dela mina träningsrundor.

Men öl?

Däremot så delade jag en hel del av de 100 olika sorters öl som jag drack förra året. Efter ett tag började jag faktiskt fundera på om det var så bra. Inte för att jag har några problem med vad andra tycker om att jag dricker så mycket öl.

Utan för att jag vet att det jag postar har direkt, eller indirekt påverkan på mina vänner.

Jag har hört från flera att mina löprundor har peppat dom att börja springa, och att börja springa mer. Det tycker jag är fantastiskt. Det gör mig glad.

Men om det påverkar, då gör nog öl-delningarna det också. Ett sunt förhållande till öl, och att utforska alla dess smaker och varianter, det ser jag inga större problem med.

Men det är inte så hälsosamt. Inte alls. Öl (och annan alkohol) är ju bland det onyttigaste vi trycker i oss. Så om jag genom mina Untappd-delningar får någon eller några att dricka mer öl, så är det ju inte så jättebra i längden.

Påverkas inte jag?

Det finns ju massor av undersökningar som framför allt kvällstidningarna gillar att publicera (vilket är roligt eftersom de nu själva är helt beroende av Facebook för sin trafik) som visar att man kan bli olycklig av att se vad andra postar.

Klart det kan bli så, om man inte tänker ett steg längre. Om man ser 10 personer som är på semester lägga upp bilder, så är det lätt att tänka att ALLA ens vänner har åkt till Thailand. Samma med utflykter, middagsbesök och så vidare. Men om 10 lagt upp sådana bilder, så är det ju 100, eller 1000 andra av ens vänner som inte har gjort det. Men de glömmer vi gärna bort, och därför kanske vi drömmer om att göra samma sak som alla andra. Fast vi redan gör det.

Men vi postar ju för det mesta bara det som är kul, även om jag tycker att vi blivit bättre (?) på att posta mer vardagliga saker, som kräksjuka, städningar och annat.

Till exempel borde ju jag ha ångest just nu eftersom ALLA är i Miami. Men jag blev glad i fredags när en av alla de som är i Miami var först med att gilla min bild från Kotteland i fredags.

Jag påverkas inte så mycket av det. Jag vet att de flesta av mina vänner, i alla fall de som inte är DJs, inte reser så där superofta. Ett par gånger om året.

Ibland kan jag få en känsla av att alla mina vänner är bjudna på fest, men inte jag.

Men för det mesta triggas jag av andras löprundor, kaffebryggningar och matbilder. När jag ser att någon sprungit två mil på lördagen, då vill jag springa 2,1 mil på söndagen. Ser jag att Oskar gjort kaffe på sin Acaia-våg, då blir jag sugen på kaffe.

Ser jag någon posta bilder på burgare, tacos och annat, så blir jag inspirerad. Ser jag Johan Matgeek Hedberg lägga upp en film om bearnaisesås, vill jag genast göra det. Ser jag Alf Tumble tipsa om ett vin, kollar jag direkt om det finns på Systembolaget i Visby. Ser jag någon med fantastisk musiksmak tipsa om en låt eller liknande, så lyssnar jag genast på den.

Seth Godin

The culture we will live in next month is a direct result of what people like us share today. The things we share and don’t share determine what happens next.

Michael Jordan

play_g_jordan1x_576

Det finns ungefär 1 000 000 böcker om hur man blir motiverad, om hur man lyckas, om livscoachande.

Men när jag behöver få lite jävlar anamma, då kollar jag klipp med Michael Jordan.

Får fortfarande gåshud när jag ser sista 20 sekunderna av match 6 i serien mellan Bulls-Jazz. Jordan snor bollen och sedan kommer The Shot. Det som kunde ha blivit hans allra sista skott i NBA om han inte bestämde sig för en comeback i Washington Wizards.

Jamie XX, Nicolas Jaar och James Blake

JAARXXBLAKE

Bland de spellistor jag har som jag använder som DJ har jag en lista som heter BLAKEXXJAAROSV. Jag ska förklara varför.

Senaste låten från Jamie XX kom på Youtube idag. Har redan lyssnat på den flera gånger ikväll och förundras hur en låt kan börja lite småsvagt för att sedan bara suga in en. Den är fantastisk. Men den markerar också, förmodar jag, slutet på The XX. För det här är The XX, men under namnet Jamie XX feta Romy.

Jamie XX spelar även musik på BBC 6 – 6 mix ibland. Fantastiskt radioprogram.

Den här har jag lyssnat på ungefär 50 gånger (50x12min=600 minuter = 10 timmar = inte riktigt sant, men nästan) den senaste veckan. Oväntat mycket house från Nicolas Jaar, men komplexiteten, att låten ändrar skepnad, att den bygger lite kort, smäller på och sedan lugnar ner sig för att bygga igen.

Det är sådan här musik som får mig att sakna DJ-köret. Som får mig att vilja spela in en mix igen.

I ett par år så somnade jag ofta till Jaars helt underbara Essential Mix när jag var på resande fot. Ladda ner och se till att alltid ha på telefonen. Livräddare.

Nicolas Jaar är en fantastisk remixare. Lyssna till exempel på den här.

Eller den här.

Nicolas Jaar spelar förresten på Into The Valley i Dalhalla. Någon som kan fixa boende till mig?

James Blake? Kolla den här konserten. Har lyssnat för mycket på Blake. Eller för lite.

Även James Blake får göra fantastiska program på BBC, på Radio 1.

 

För mer musik i samma stil, lyssna på en av de mixar jag är allra stoltast över, nyårsdagsmixen 2014.

Manifest – om hippies/hipsters med stenhårda regler

Idag triggades jag av en artikel om södermalmsfenomenet Hoffice. Jag utgår ifrån att det är ett södermalmsfenomen, jag kan inte tänka mig något annat.

Grundtanken är fin. Det finns massor av människor som inte riktigt har en arbetsplats utan alternerar mellan hemmet och olika fik. Man bjuder hem ett gäng frilansare så att man kan sitta tillsammans och jobba med sina saker, istället för att sitta ensamma var och en.

Perfekt grej tänker jag, massor av input och nya kontakter och kanske en och annan affärsidé.

Men det finns alltid en hake när det dyker upp en massa fenomen. Speciellt om det är hipsters eller hippies inblandade.

Man måste följa regler, ofta nerskrivna av en av grundarna, som saknar elevrådskänslan när han eller hon numer är frilansare och jobbar själva.

För på Hoffice gäller det att man ska vara tyst i 45 minuter och sedan ringer en klocka och man ska göra något annat i 15 minuter. Typ meditera tillsammans. Någon sorts kollektiv upplevelse.

Lunchbeat

När Lunchbeat dök upp tänkte jag att det var ju en kul grej, allt som får folk att upptäcka att det är roligt med dansmusik på hög volym måste ju vara bra.

Men det finns alltid en hake. Det fanns ett manifest som arrangörer och deltagare skulle följa. Man måste dansa till exempel. I början fanns det en hel rad regler som arrangörerna skulle följa för att få kalla det lunchbeat.

Det strider mot allt jag står för när det gäller dansmusik. Inte det att det dansas mitt på dagen (för det kan vara coolt det också) utan sättet det görs på. Det är inte en klubb där man kan komma och gå, eller stanna så länge eller så kort man vill. Det är inte en klubb där det är helt ok att stå och sura i ett hörn i tre timmar för att sedan börja dansa. Det är inte en klubb som handlar om musiken. Musiken är inte fokus. Det är inte en klubb där ett avvikande beteende accepteras.

Friheten med att gå på en klubb är helt borta. På en (enligt mig riktig) klubb finns det också regler, men det handlar om lagar och om sunt förnuft (och medmänsklighet). Hårdare reglerat än så måste det inte vara.

Burning Man

När jag för 7-8 år sedan skulle skriva en artikel om Burning Man visade det sig svårt att hitta bilder. Enligt deras webbplats fick man inte publicera bilder från Burning Man utan arrangörens godkännande, oberoende av vem som tagit dom. Ni vet, sånt som diktaturer håller på med. En av världens största hippie-festivaler hade fler regler än ett privat dagis.

Jag tycker sådant rimmar illa, det ger mig vibbar av länder som ligger strax vänster om de mest socialistiska. Ni vet de där länderna som styrs av en enda person som säger att alla människor är lika mycket värda, så länge alla följer dennes regler och ger alla pengar till honom/henne.

En liknande festival här på Gotland visade upp samma tendenser och det blev extra tydligt när en kändis som tidigt var inblandad pratade om det på radion, och fick bassning av grundaren. We don’t talk about fight club, var budskapet.

 

Vad är det som får människor att skapa dessa manifest, dessa regler? Varifrån kommer önskan att rätta in människor i ett led, att få alla att göra som jag tycker? Ofta är det ju människor som pratar om vikten av att vara sig själv, att få vara annorlunda och så vidare. Men ändå kan man inte låta bli att rätta till andra, att få de att passa in i sin egen lilla låda.

När det stormar, rasar och krisar – vad gör man då?

Just nu följer jag två stormar lite närmare. Den ena handlar om att Umeå kommun inte bara åtalat en ung kille för dataintrång, utan de har även stämt honom på en stor summa pengar. Det andra fallet är att en före detta präst som haft sexuella relationer med unga tjejer och för det blev av med prästkragen nu har fått den tillbaka, och biskopen här i Visby ser inga fel i det.

Vi börjar med Umeå (och sparar prästen till en annan dag)

Det som har hänt är att en kille som gillar att trixa med datorer och blivit dömd för dataintrång, försöker påtala för ordföranden i tekniska nämnden på Umeå kommun att det finns stora säkerhetsluckor i deras system. IT-chefen vill inte prata med killen eftersom han tidigare är dömd. Så han tar sig in och lämnar en överbelastningsattack. Det finns mer beskrivet här och här.

Linus Larsson bloggar på DN om det:

Det är hårt, inte minst med tanke på killens ålder, men samtidigt inte helt unikt. Att kalla in it-säkerhetsexperter för att detaljgranska ett system efter ett intrång är tidskrävande. Konsulttimmarna drar snabbt iväg. (782,5 arbetstimmar ska städarbetet ha tagit.) Skadestånd bygger på den skada offret har lidit, inte hur ”fel” handlingen var.

Läs gärna hela det inlägget, det innehåller en hel del matnyttigt från killen själv. (Annars instängt bakom betalvägg på VK.se.)

Helt enkelt, det blev en skitstorm utan dess like. Ingen ifrågasätter egentligen att man polisanmäler och att han döms. Lagar är lagar. Det är stämningen på en halv miljon som utlöser stormen.

Rövhattar

För att sedan spä på det hela så vägrar de ansvariga på Umeå kommun att förstå varför så många tycker att de är rövhattar. Så här skriver de själva på sin webbplats (klippt från Aftonbladet.se eftersom de ständigt ändrar på sidan).

”Dataintrång är en brottslig handling som kan likställas med skadegörelse, till exempel klotter eller glaskross. Umeå kommun har begärt skadestånd för att tydliggöra kostnaderna för att reparera det som det senaste intrånget orsakade.”

Det vi som rasar på Twitter försöker förstå är hur man kan kräva Erik på kostnaden för de 782,5 arbetstimmar det kostade att laga det säkerhetshål som han försökte påpeka för dem att de hade. Det var heller inget, så vitt jag förstår, som egentligen gick sönder. Det som hände var att de fick nollställa en massa konton, eller liknande.

Att likställa det med klotter och glaskross blir bara fånigt.

För att säkra miljön var kommunens IT-personal tvungen att ändra och kontrollera samtliga uppgifter i berörda miljöer.

Citatet ovan är från den sida som Umeå kommun ständigt uppdaterar.

De inleder förresten med att skylla på Microsoft:

Genom att använda en brist i programvara från Microsoft kom personen ifråga olovligen över en annan användaridentitet.

Skärmklipp 2015-03-24 21.15.24 Skärmklipp 2015-03-24 21.15.16

I alla fall har även kommunens sätt att hantera detta på föranlett en del undringar från journalister. Ska verkligen en kommun använda pressmeddelanden till att föra debatt, att föra fram sin ståndpunkt? Sara Meidell på VK skriver om det.

Nåväl, en del passar på att se att det kanske finns lite talang hos den 17-årige Erik:

Skärmklipp 2015-03-24 21.28.30

 

Det mesta av informationen om detta fall hämtar jag från Martin Palacios Twitter-feed. Uttrycket rövhattar är Martins!

Kriskommunikation

Jag är inget proffs på kriskommunikation, har inte behövt jobba speciellt mycket med det. Men det jag har lärt mig är ett par enkla saker.

Ta ett steg tillbaka och försök att se på situationen med fräscha ögon. Försök förstå varför så många är upprörda. Klarar man inte det själv, ta in hjälp. Andra människor (sanningssägare, inga ja-sägare) som kan se på det nyktert. Finns det inga sådana i organisationen så ta in extern hjälp. Se sedan till att anställa lite ärligt folk.

Var ödmjuk. Även om du verkligen inte tycker att ni har gjort något fel, ha respekt för att andra tycker det, för att andra kanske har en annan synvinkel.

Försök inte tiga ihjäl det, stormen kommer inte att försvinna med envägskommunikation via pressmeddelanden. Det har den aldrig gjort.

Avfärda inte en storm, bara för att den råkar ske på Twitter. Se vilka det är som twittrar. Hur många följare har de, vilka är de? Råkar det vara så att det är journalister, it-experter och andra som stormar, så kanske inte det är så klokt att avfärda det som något obetydligt. Idag finns det ju ingen anledning att inte kolla upp hur mycket det skrivs, vem är det som skriver det om och vilka följer de personer som är mest aktiva.

Min Spotify-lista för mars 2015

kendrick-lamar-to-pimp-a-butterfly

 

Har äntligen gjort en Spotify med ny musik (och sådant jag kanske missat).

Kendrick Lamar – King Kunta
Jonathan Johansson – Stromboli brinner
Sam Smith – Lay Me Down – Maya Jane Coles Remix
Major Lazer – Lean On (feat. MØ & DJ Snake)
TV On The Radio – Test Pilot – Chilly Gonzales Re-Make
alt-J – Every Other Freckle – Daytrip Remix
Cashmere Cat – Adore
Toro Y Moi – Buffalo
Reinhard Voigt – RV 01
Chromatics – I Can Never Be Myself When You’re Around
Ane Brun – Directions
Erlend Oye – Rainman – Barck & Comixxx Remix
Shlohmo – Beams
Plastic Mermaids – Ocarina
Jungle – The Heat (Zomby Remix)
Chilly Gonzales – Odessa
M83 With HAIM – Holes In The Sky – From The ”Insurgent” Soundtrack
GZA – The Mexican
Is Tropical – Cruise Control
Florence + The Machine – What Kind Of Man – Nicolas Jaar Remix
N.W.A. – Alwayz Into Somethin’
PRhyme – PRhyme
Konk – Your Life – 12″ Version

Att köpa bil på Gotland

a-45-amg-03

Har ett tag varit sugen på att köpa en nyare bil än den vi har. Har tittat en hel del på Mercedes A-klass, som verkar vara en snygg bil, lagom storlek och med tysk kvalitet.

Men det är inte lätt att köpa bil på Gotland. Så här ser Blocket-annonserna ut:

Skärmklipp 2015-03-22 21.29.04 Skärmklipp 2015-03-22 21.28.43

(Givetvis med bilder)

Jämför gärna de här texterna med de som mäklarna skriver på Hemnet. En handlare försöker faktiskt locka till köp genom att lägga till två egna meningar efter utrustningslistan. Annars är det bara uppräkning av tillbehör och annat, iklickade i ett formulär. Vi snackar bilar för 3-400 000kr. Men säljarna orkar inte ens göra sig till och beskriva vad det är för bil.

Jaja. Man kan ju i alla fall åka till handlarn och titta på bilen.

Frågan är bara när man ska göra det. Eftersom ALLA bilhandlare i Visby bara har öppet under kontorstid. Samt lördagar 10-13. När har de tänkt att man ska ha tid att titta på bilarna?

Lägg till att priserna på Gotland är 5-10% högre än i Stockholm. Vilket gör att det är värt att ta båten eller flyget till Stockholm för att köpa bil.

För 8 år sedan när vi flyttade hem till Visby var det likadant med mäklarna. De visade bara lägenheterna under kontorstid på vardagarna. Så är det inte längre, nu är det helger och kvällar som gäller, precis som det ska vara. Gissar att de gotländska bilhandlarna kommer att behöva anpassa sig också.

Däremot ska det sägas att när vi åkte förbi mercahandlaren idag och de var i lokalen, så fick jag komma in och kika lite och snacka, trots att det var stängt.

 

Macaroni and cheese med kor v och sallad

maccheese-image

Min favoritkrog Amarillo här i Visby har hade en mac’n’cheese på menyn som var riktigt bra. Jag köpte igår korv hos bröderna Jessen, Welsh Dragon från Taylor & Jones. Så när jag klurade på vad vi skulle äta ikväll så kom jag på det. Macaroni and cheese såklart!

Som tur var fanns det ett recept i Taylor & Jones korv-bok och Johan ‘Matgeek’ Hedberg har såklart ett Youtube-klipp om det.

Så här gjorde vi

Makaroner, till 4 personer. Vi köpte de största makaron-liknande vi hittade.
100g smör
2 msk mjöl
8dl mjölk, 3% såklart
salt och svartpeppar
1 krm muskotnöt
1 tsk Colmans senapspulver
2 msk (eller mer) parmesanost. Vi hade minst det dubbla.
100 g cheddar (vi kan eventuellt ha glömt att ha i den.)
Gruyère. Vi hade i ca 40 gram.
Ströbröd. Vi använde Panko, alltid bäst.

Koka makaronerna, men inte så att de blir helt färdiga. (50-75% av tiden, beroende på pasta, skulle jag tro.)

Smält smöret, pudra över mjöl och gör en slät redning. I med salt, peppar, muskot och senapspulver. Låt svalna lite och skicka sedan i all ost.

Ugnen på 175°C.

Makaronerna i en form, häll över såsen, på med ströbrödet och in i ugnen. 15-20 minuter så att det får färg. Vi fick bränna till med lite grill på slutet.

Till detta åt vi korv, Welsh Dragon, och en sallad på babyspenat och senapsvinegrätte. Korven var nog lite för stark för den snälla osten. Välj hellre en mer neutral korv, eller krydda osten mycket mer.

Vi drack Lagunitas Galatea Fusion 25. Underbart.

Här är Johans film (inser givetvis att vi borde ha följt det här receptet istället:

Och här är mitt försök.

Jag har lärt mig en massa saker. GoPro-kameran kräver mer ljus. Stäng av spot-mätningen. Filma allt! Glöm inte osten.

Lite restaurangnyheter från Gotland

honestburger

Flippin & Cramby

Är det i sommar vi kommer att få en liten food truck-explosion på Gotland? Knappast troligt, men lite skoj ska det nog bli. För Orlandos Jamaican kommer tillbaka och den här gången har de med sig gäster. Vecka 28 kommer de att gästas av Flippin Burger som även lovat ta med sig sliders-trucken till Gotland. Vecka 30 gästas de av Jonas Cramby, det ser vi verkligen fram emot. De kommer att stå i Fårösund.

Mexican

Väldigt länge fanns det ett taco-hus på Adelsgatan och nachostallrik har det ju funnits på flera ställen. Men det har varit Santa Maria-tacos. Men det har nog inte funnits någon mexikansk restaurang vad jag kan minnas.

Men nu öppnar det en i Gothem! Gothems cantina y casitas.

Burgers

I Wisby Delis gamla lokaler blev det nya sushi-stället så kortvarigt att jag inte hann dit. Men nu ska det bli öl och burgare där. Jag applåderar konceptet med amerikanska burgare och craft beer men namnet kanske inte var det bästa: Brooklyn burger and beer.

Förresten, Amarillo har en ny slider på menyn. Har ej testat, men ryktena säger att den är lika bra som man förväntar sig.

Även Borgens bistro sägs ha nya hamburgare på gång. Återstår att testa.

Jag får återkomma med recensioner när det närmar sig!

SXSW 2015 – distanssjukan

SXSW Interactive är över och Music är i full gång. Sedan i fredags har mitt Instagram-flöde på morgnarna varit fullt av bilder från sessions, food trucks och konserter. 

En viss ångest över att inte vara där har infunnit sig. 

Men man kan ju följa en del på distans, som Fredrik Wass gjort. Han skriver på Resumé om Buzzfeeds session. Buzzfeed ska sluta jaga klick. Får nästan känslan av att de trollat hela medievärlden genom att få alla att mäta klick och sedan: Skoja ba, det är inte det viktigaste. 

Men störst ångest fick jag i morse när jag lyssnade på Bill Simmons och Jimmy Kimmel. Bills podd spelas in i Austin under SXSW. 

De ägnade första 5-10 minuterna åt att prata om maten i Austin. Rangordna BBQ, snacka frukost-tacos och hur fluffiga tortillas är jämfört med Los Angeles. 

Lyssna förresten klart på hela podden. Nästa gäst är Stephen A. Smith och de pratar om Ali vs Frazier och det som sades mellan dom. Sedan kommer Rachel Nichols och där blir det ett intressant samtal om mångfald på arbetsplatsen. 

Är det i år svenskarna upptäckte maten i Austin förresten?

Omvärldsbevakning i förändring?

16660167270_6702dcf6f6_k

Idag hade vi ett möte om omvärldsbevakning. Vi har två bra verktyg som vi använder alldeles för lite, men det är en annan fråga. Hur får man medarbetarna att omvärldsbevaka sina områden? Det tar vi en annan gång.

Det jag funderade på idag är hur omvärldsbevakningen, som är en stor del av arbetet för många kommunikationsavdelningar i landet, kommer att utvecklas den närmaste framtiden.

Fler och fler tidningar på nätet stänger in många av sina artiklar bakom betalväggar. De olika ägarna av omvärldsbevakningsverktygen har olika rättigheter vilket gör att vissa bolags medieflöden helt saknas i vissa verktyg.

Dessutom är Facebook och Twitter rätt svåra att bevaka.

Lägg dessutom till de nya sociala kanalerna som inte bara har kommunikation bakom stängda dörrar utan även kanaler som Snapchat och Meerkat som faktiskt är en sorts en-gångs-kommunikation. (Deeped har skrivit.)

Hur omvärldsbevakar man allt som sägs på Youtube? Speciellt på svenska som inte autotranskriberas (ännu).

Förutsägelse

Jag tror att de stora automatiserade verktygen kommer att få det väldigt svårt. Receptet på en framgångsrik omvärldsbevakning kommer att vara engagerade och intresserade medarbetare som hjälper till att dela med sig av det man hittar.

Alla måste bevaka sina områden och med hjälp av något verktyg lägga till det man hittar till ett flöde. Det gäller att man hittar sina kanaler, att man verkligen bryr sig om sina områden.

Det är i och för sig nödvändigt ändå, annars är pengarna på omvärldsbevakningsverktyget lite bortkastade, då blir det bara ett dyrt verktyg för att samla ihop statistik till årsredovisningen.

Tillägg: Facebook stänger av tillgången till verktygen helt (se även kommentar nedan). En annan tanke som slog mig efter publicering är det faktum att vi idag, fortfarande, mäter så mycket i exponering i dagspress. Vi mäter inte effekten eller hur många som läser (eller förstår) innehållet, utan vi mäter yta, antal och räckvidd. I takt med att dagstidningarnas betydelse kraftigt minskar, kommer det här fåniga sättet att mäta på försvinna snart. Hoppas jag.

Foto: Norrsken (taget ikväll här på Gotland) av Lars Lundqvist (CC BY-SA-NC)

 

 

Löpartävlingar på Gotland 2015

Skärmklipp 2015-03-16 22.33.47

Det här är min lista på de lopp på Gotland jag kan tänka mig att ställa upp i. Drar till med några tider jag tänker att jag borde klara på några av dom också. Jag uppdaterar måltiderna efterhand träningen går framåt eller bakåt. Genomstruken = deltog ej.

April

15 april
Guteterrängen, 4230 meter. Kort-DM i terräng. Östergravar kl. 1800.
Under 18 minuter?

18 april
Nordic Classic Running
Halvmara med start och mål vid Kallis i Visby hamn.
Om jag ställer upp trots den något höga anmälningsavgiften, så hoppas jag att klara den på 1.50. (Sprang ju inte, men snittar runt 1.47 på halvmaran just nu.)

Maj

6 maj
Lång-DM terräng, 12km. P18-spåret, kl. 1830.
54 minuter? Det blev till slut 53 minuter blankt!

20 maj
Ladingsrennet, 8km. Strandgärdet. Förra året var banan bara 7,6km. Mer info på Facebook. Sprang på 36.11 förra året så kanske under 35 minuter i år?
Resultat: 32.04! Gick hur bra som helst.

30 maj
Tingstädeloppet
Sträckor: 2 km , 5 km , 10 km

Juli

1 juli
Almedalsloppet. Plats: Almedalen. Starttid: 08:00. http://www.almedalsloppet.se/
Klockade in på 16.44 vilket är klart godkänt så tidigt en vecka som denna.

14 juli
Jungfruloppet, 13 km. På rotfyllda stigar, bland annat längs Kinnerstugans vackra spår.
Svår terräng och ganska trångt. Kanske får vara nöjd med 1.10 1.05?

16 juli
Virudden. 10km. Enligt deras webb ett av Gotlands häftigaste lopp. Det brukar vara fantastisk inramning men själva banan är faktiskt riktigt tråkig. Däremot står det en hel del folk och hejar på längs med banan. Förra året sprang jag på 46.42. Rätt dåligt. I år satsar jag på under 45 44 minuter.

Augusti

4 augusti
Raukloppet, Fårö. Stäckor: 11,5 km & 4,5 km. http://raukloppet.com/

5 augusti
DM 10 000m. En chans att springa milen på bana, på Gutavallen.
Tid? Under 42 minuter? Det skulle i så fall betyda nytt personlig rekord.
Det blev 42.27 och det får gälla som nytt personligt rekord!

12 augusti
DM i halvmaraton. Förra årets roligaste lopp. Ca 25 deltagare, flack rätt trist bana, men riktigt skoj. Sprang in på under 1.42.41. I år måste målet vara att springa in under 1.40.
1.36.36. Oerhört trött hela dagen och det var bra varmt. Tröttnade lite på slutet, men det gick vägen!

27 augusti
Blodomloppet. Gotlands mest populära lopp med en helt okej bana. 10km har lotsbacken på näst sista kilometern. Tur att jag oftast springer den på just näst sista kilometern, Förra året sprang jag på 44.48 (inkl video). I år under 43 minuter?
42.57!

September

2 september
DM 5 000m. 5km på Gutavallen. Läge att slå personligt? 21 minuter?

12 september
Stockholm halvmarathon. Inte på Gotland, men nytt personbästa på 1.34.01!

19 september
Roma kungslopp, 10km. Snabbsprungen bana, kanske kan komma under 43 minuter?

Oktober

3 oktober
Gotland Ultra Marathon. Hallshuk till Visby.

17 oktober
Högklintsloppet. ca 7,5km. 36 minuter?

December

12 december
Lucialoppet. 10,6km. Klassiskt lopp som jag aldrig sprungit. 45 minuter?
45.32!

Det mesta av informationen har jag hämtat på Roma IFs sida.

Trådlösa mikrofoner – testar på barnen

loveelsamictest

När vi köpte en videokamera till jobbet så köpte vi även riktiga bra trådlösa myggor. Jag har inte riktigt hunnit testa dom, eller rättare sagt, jag har inte hunnit mecka med inställningar för att få till det.

Så idag satte jag myggorna på mina barn, letade upp lediga frekvenser, satte upp två kameror och gjorde en intervju med dom. Visar bara inledningen här, resten av filmen reserveras för släkten.

Myggorna är Sennheiser EW100, kopplade med XLR till en Zoom H6. Filmade gjorde jag med en Sony NEX-5T (Love) och en GoPro 3+ Black (Elsa) utan att jag tänkte på vilka inställningar som var gjorda. (Till nästa gång: rätt upplösning på Sony-kameran och stäng av autofokus. Samt, Protunes-läget på GoPro är ju bara bra att ha om man verkligen tänker justera färgerna. Kolla kanske kameravinkeln innan jag sätter igång också.)

Min röst spelades in med XY-micken som sitter på Zoom H6-apparaten. Jag har inte redigerat ljudet mer än att ställa nivåer och att göra om min kanal till mono.

Ljudet blir väldigt bra, allt bakgrundsljud jag har fått tidigare är borta. Sedan att en mygga inte är idealiskt på en väldigt rörlig 4-åring är en annan sak. Men dessa myggor kommer absolut att bli bra även i podcast-sammanhang.