Är inte innehållet det viktiga?

great southern herald 39 by Looking Glass, on Flickr
Creative Commons Attribution-Share Alike 2.0 Generic License by  Looking Glass

Ibland brer jag ut texten så långt i länkkommentarerna att det blir tillräckligt för ett eget inlägg. Den här gången var det ett blogginlägg från en person som tyckte att det lät lite hemskt när en föreläsare sa att morgondagens barn inte kommer att hålla på med böcker. Alltså vanliga tummade trasiga sönderklottrade gamla ej uppdaterade skolböcker.

Visst är det en sak att hålla kvar vid gamla medier av nostalgiska skäl. Det är mysigt att bläddra i en bok, att läsa en pocket, att läsa en tidning, att spela en vinylskiva. Det gör jag nästan dagligen. Oftast dock för att innehållet inte finns på något annat medium.

Men det här att hålla fast vid det gamla bara för att det är gammalt. Att aldrig släppa in något nytt. Att alltid göra som man själv gjort, och att då påtvinga ens barn att göra som man själv alltid har gjort. Att hålla fast vid en bärare av information, istället för att fokusera på själva innehållet.

Det finns för många exempel

Journalister (inte alla, men många) avfärdar nätet och hävdar att det är på papper man ska publiceras, annars räknas det inte. Fast man kan tycka att det borde vara grafikerna och tryckarna som håller fast vid papper. Och att journalisterna borde värna det som skrivs, och hur det ska läsas. Som om det vore viktigare att bli publicerad på ett fysiskt medium än att bli läst.

Kan någon utbildad själ berätta för mig vad skillnaden är? Om texten är publicerad i en papperstidning som är gammal när den kommer och kastas en dag senare, och en text som publiceras några minuter efter att den är korrläst och godkänd, och som kommer att finnas kvar, indexerad och sökbar, för en lång tid framöver.

Så vitt jag vet är det ingen skillnad. Som om det skulle vara skillnad på en text om den vore publicerad på glättat eller matt papper. Tryckt i Times New Roman eller Caslon 540.

Man jobbar inte automatiskt mindre på en text för att den ska publiceras på nätet. Det vore väl idiotiskt. Även om man faktiskt i efterhand kan rätta till felaktigheter. (Ja, helagotland.se, det kan man faktiskt!)

Det är som gamla DJs som hårdnackat håller kvar vid vinyl, eller CD för den delen. Visst, det kan finnas en skillnad i ljudkvalitet, men det är inte den begränsande faktorn. Inte idag.

Jag läste en intervju med Frankie Knuckles. I mitten av 70-talet när Technics kom med sin SL-1200, som revolutionerade branschen, fnyste vissa djs och sa att riktiga djs använder [vilken skivspelare det nu var man använde innan]. Känns det igen?

Precis som en del bokkramare hävdar att en bok ska vara inbunden. Som knappt vill läsa en pocket. Som sätter formatet, mediet, framför innehållet.

Jag förstår inte.

En bra historia, en bra text, behöver inte förstärkning i form av trycksvärta. Eller hårda pärmar. Tvärtom. Den tål att sparas på och den tål att tillgängliggöras för så många som möjligt. Vill du bli läst? Eller bara publicerad.

Får jag vara så fräck att påstå att det är det kommersiella som talar? Att tidningarna inte har listat ut hur de ska ta betalt på nätet? Lägg dessutom till att deras roll minskar i betydelse när ‘vem som helst’ kan lägga ut en text.

Bra skrivna texter kommer man alltid, även i framtiden, vara beredd att betala pengar för. Men det hjälper inte att journalistförbundet öppet föraktar de som skriver på nätet och inte har lust att ta betalt för sitt skrivande. En produkt blir inte automatiskt bättre bara för att den kostar pengar.

En länk till inlägget som hällde bränsle på glöden i min hjärna just idag.
Köpa Ipad eller sitta på en sten? | Svensk Bokhandel

2 svar på “Är inte innehållet det viktiga?”

  1. Håller med helt och hållet! Jag gillar mycket gamla saker i allmänhet, – även inom det tekniska området – men det irriterar mig när folk fullständigt stannar upp i utvecklingen på grund av meningslösa principer. Jag gillar vinylskivor tack vare omslagen och ”pysslet”, men jag gillar även det digitala FLAC-formatet för att jag slipper det i stort sett oundvikliga knastret och kan hoppa mellan rockabilly och hardstyle på några sekunder. Sen struntar jag i om det analoga formatet kan spela upp mycket högre frekvenser – för mitt öra kan helt enkelt inte uppskatta det.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *